Rogslösa kyrka


 
Den vackra kalkstenskyrkan i Rogslösa, formad som en korskyrka, ligger i den natursköna trakten mellan Tåkern, Vättern och Omberg. Kyrkan är byggd någon gång på 1200-talet, men redan före den tiden fanns en träkyrka på platsen. Detta omvittnar de funna resterna av stengravskistor, så kallade Eskilstunakistor, från 1000-talet. Tidigt fick träkyrkan ett stentorn. Senare ersattes träväggarna av stenmurar och den byggnadens västmur står fortfarande kvar som ett exempel på den tidigaste murningstekniken.

Kyrkan i Rogslösa är inte stor, men ändå imponerande tack vare sitt höga torn och den massiva byggnaden.

Helgedomens mest värdefulla klenod är den underbart vackra och berömda Rogslösadörren som, enligt sägnen, är stulen från Drottning Ommas svinhus på Omberg. Dörren sitter i vapenhuset och är försedd med smidesornament i form av liljor, ringar och blad. Denna unika dörr är smidd av en okänd smed som ofta kallas Rogslösamästaren just på grund av denna praktdörr. Den tillhör med sin rika bildvärld ett av landets finaste konstverk från medeltiden.

källa: Kyrkor i Östergötlands län del 1

 


Rogslösa dörren från ca 1275

Knypplerskan Marianne Anderson välkomnade besökarna

knypplande Birgitta Spetsen  av Hildur Krantz

altarspetsen Kors
formgiven av Greta Sandberg
Gåva från kyrkliga syföreningen 1981
äldre altarspets till Rogslösa kyrka före sista renoveringen
Första altarspetsen i Kors,knypplad 1959, blev förstörd genom en prästfrus nit i försök att bleka spetsen genom kokning. Knypplerskan  Signe Pettersson (1901-1986) kunde dock rädda situationen genom att knyppla en ny.
 		  

Mässhake med knypplade spetsen Kors


 
detaljbild
Dopklänning med spetsen Rosetterna infälld i klänningen Runt krage och ärmar spetsen Daggdroppen
detaljbild